Den bästa brädlängden är den kortaste lagerlängd som täcker hela altanens längd i ett stycke, med lite över för att kapa ändarna raka och för eventuellt utstick. När ingen enskild längd räcker väljer du en kombination där skarvarna hamnar på reglar och förskjuts mellan raderna, eller så delar du altanen med en tvärbräda. Exemplen nedan visar hur du jämför alternativen på verkliga altaner, med svenska brädlängder och regelavstånd.
Ta reda på vilka längder du faktiskt kan köpa
Innan du planerar något, kontrollera vilka längder bygghandeln har i lager för den bräda du vill ha.
- Tryckimpregnerad trall. Furutrall 28 × 120 mm i klass NTR AB säljs typiskt i 3,6, 4,2, 4,8 och 5,4 m (Bygghemma). Stegen på 0,6 m passar ihop med det vanliga regelavståndet 600 mm, vilket underlättar skarvarna.
- Lärk och hårdträ. Här är längderna ofta kortare och färre. Sibirisk lärk 28 × 120 mm finns till exempel i 3,0 m (Bygghemma) och bangkirai 28 × 145 mm i 3,05 m (Bygghemma).
- Komposit. Många serier säljs i en enda längd. Kärnsunds DoubleDeck+ är 2,8 m (monteringsanvisning).
En lokal butik kanske bara har några av de längder som leverantören tillverkar, och beställningsvaror kan ge längre leveranstid. Reda ut detta först, eftersom det begränsar varje beslut som följer.
Idealet: en bräda per rad
Med längd menas här altanens mått i den riktning brädorna går. Om den är kortare än en lagerlängd blir varje rad en enda bräda utan skarvar. Det är det bästa resultatet: inga stötskarvar, inga dubbla reglar och ett rent intryck från ände till ände.
Exempel: altan på 4,8 × 4 m, brädor i 4,8 m-riktningen. Med 28 × 120 mm trall och 6 mm springa blir det 32 rader (se guiden om avstånd mellan trallbrädor för uträkningen). Trallkalkylatorn ger 32 brädor à 4,8 m utan skarvar och 36 med 10 % marginal.
Men se upp med utstick och kapning. Många hantverkare kapar fabriksänden rak innan brädan skruvas, och en bräda på exakt 4,8 m har ingen marginal för det. Om trallen ska sticka ut 20 mm i varje ände blir längden 4,84 m, och då räcker inte 4,8 m.
Alltså:
- Om brädorna går 4,8 m på en stomme som är exakt 4,8 m utan utstick fungerar 4,8 m-brädor oftast, men mät dem först.
- Om trallen ska sticka ut i ändarna, korta stommen några centimeter eller gå upp till 5,4 m.
Det här är det enskilt största skälet att bestämma brädlängd innan stommen byggs. Att ta bort 50 mm från stommen kostar ingenting på ritbordet. Att upptäcka vid sista raden att varje bräda är 10 mm för kort blir dyrt.
När altanen är längre än din längsta bräda
Då har du tre alternativ.
Alternativ 1: Stötskarvar över dubbla reglar
Två brädors ändar möts över en regel. Varje brädände behöver eget stöd:
- TräGuiden anger att skarvar ska utföras stumt över stöd och visar spikreglar i 45 × 95 mm på båda sidor om bjälken (TräGuiden, Svenskt Trä).
- Kärnsund skriver att skarvar i komposittrallen ska göras mitt över dubbla reglar, enklast med ett extra regelstycke vid varje skarv (Kärnsund).
Det betyder att varje skarvplats behöver en dubbel regel eller kortlingar, så planera skarvarna innan du bygger stommen. Komposit behöver dessutom en rörelsefog i ändarna, för Kärnsunds trall minst 3 mm.
Alternativ 2: Förskjutna skarvar
TräGuiden anger att skarvarna ska förskjutas minst 1 200 mm mellan intilliggande brädor och att skarvbrädorna ska vara minst 2,0 m långa. En rak skarvlinje tvärs över altanen ser ut som ett misstag och samlar rörelserna till en linje i stommen. Förskjutna skarvar sprider ut fogarna, men kräver dubbla reglar eller kortlingar på flera regellinjer i stället för en.
Ett vanligt upplägg är att växla mellan två mönster, rad för rad:
- Rad A: lång bräda, sedan kort bräda
- Rad B: kort bräda, sedan lång bräda
Det ger skarvar vid två regellinjer och upprepas varannan rad. Kontrollera att avståndet mellan de två linjerna är minst 1 200 mm.
Alternativ 3: En tvärbräda
En tvärbräda löper tvärs över altanen, vinkelrätt mot övriga brädor, och varje rad slutar mot den. Den ersätter utspridda skarvar med en medveten linje och är ofta den renaste lösningen på långa altaner eller med korta kompositbrädor. Den har egna krav på stommen, som beskrivs i guiden om tvärbräda.
Räkneexempel: 7,2 m lång altan
Ta en altan på 7,2 × 4 m med brädorna i 7,2 m-riktningen, 32 rader och reglar med 600 mm c/c. Bortse från utstick och marginal. Trallkalkylatorn jämför uppläggen så här:
| Upplägg | Brädor | Stötskarvar | Kapspill |
|---|---|---|---|
| Bara 3,6 m | 80 | 48 | 20 % |
| Bara 4,2 m | 64 | 32 | 14,3 % |
| Bara 4,8 m | 64 | 32 | 25 % |
| Bara 5,4 m (bitar på 5,4 + 1,8 m) | 48 | 32 | 11,1 % |
| Mix: 32 × 4,2 m + 32 × 3,6 m (bitar på 4,2 + 3,0 m) | 64 | 32 | 7,7 % |
Kontrollera att skarvarna hamnar på reglar. Med 600 mm c/c sitter reglarna vid 0, 0,6, 1,2 m och så vidare.
- 4,2 m = 7 × 0,6 m, och 3,0 m = 5 × 0,6 m. Båda hamnar på en regel.
- Växlar du mellan 4,2 + 3,0 och 3,0 + 4,2 ligger skarvarna i intilliggande rader 1,2 m isär, precis TräGuidens minimum.
- 5,4 + 1,8 m hamnar också på reglar, men biten på 1,8 m är kortare än de 2,0 m som TräGuiden anger för skarvbrädor.
På papperet ser 5,4 m-alternativet bra ut, men det bryter mot tumregeln om skarvbrädornas längd. Mixen av 4,2 och 3,6 m ger minst spill och uppfyller både förskjutning och minsta längd. I praktiken skiljer uppläggen sig också på andra sätt:
- Ett upplägg utan marginal för sågsnitt och raka ändar blir sällan spillfritt på plats. Lämna några centimeter.
- Korta bitar nära altanens kant visar varje springa och är krångligare att fästa.
- Om skarvarna ändå samlas i en rak linje är en tvärbräda snyggare, eftersom du betalar för den dubbla regellinjen ändå.
Räkneexempel: besvärliga längder på 4,0 och 5,0 m
4,0 m med 32 rader. Brädor på 4,2 m ger 0,2 m kapbit per rad, alltså 32 brädor och 4,8 % spill. Inga skarvar. Kapbitarna är för korta för det mesta, men spillet är lågt.
5,0 m med 32 rader. Här finns ingen nära längd. Kalkylatorn väljer 32 brädor à 5,4 m utan skarvar och 7,4 % kapspill. Alternativet med bara 3,6 m ger samma spill men 32 skarvar, och 4,8 m-brädor ger 22,5 % spill eftersom resten blir för kort. Kapbitarna på 0,4 m från 5,4 m-brädorna passar till kortlingar, plansteg i en trappa eller ett litet trappsteg vid dörren. Därför är en kapplista viktig: den visar var kapbitarna kan återanvändas i stället för att kastas.
Hur längden påverkar kostnaden
Priset per löpmeter är inte alltid detsamma för alla längder. Den längsta brädan kostar ibland mer per meter, så ta in priser för de längder du faktiskt jämför. Byggmax anger till exempel att 30 m² trall kostar 4 500–12 000 kr beroende på material, ungefär 150–400 kr per m² (Byggmax), och priset per bräda varierar med längden. Priserna är vägledande och ändras.
För att jämföra alternativ multiplicerar du antalet brädor av varje längd med styckpriset. Lägg sedan till kostnaden för den extra stomme som skarvarna kräver. Ett upplägg med mindre spill kan ändå bli dyrare om det kräver en extra linje med dubbla reglar. Kostnadskalkylatorn räknar med pris per bräda och visar när den längsta brädan inte är billigast.
Kort checklista innan du beställer
- Kontrollera vilka längder bygghandeln har för den bräda du valt.
- Mät den verkliga längden, inklusive eventuellt utstick i båda ändarna.
- Om en lagerlängd täcker den med några centimeter över, använd den.
- Om inte, välj mellan förskjutna skarvar (minst 1 200 mm isär, skarvbrädor minst 2,0 m) och en tvärbräda, och rita in skarvarna på ritningen över stommen.
- Kontrollera att varje skarv hamnar på en dubbel regel eller kortlingar.
- Lägg till en marginal för skadade brädor och felkapningar. Kalkylatorn föreslår 10 %. Kärnsund rekommenderar minst 5 % extra för sin komposit, och mönster med geringar kräver mer.
Trallkalkylatorn testar kombinationer av de längder du kan köpa mot altanens längd och ditt regelavstånd, och tar fram en kapplista som visar varje rads bitar och vart kapbitarna tar vägen. Om du fortfarande planerar stommen hjälper regelkalkylatorn dig att placera de extra reglar som skarvarna kräver.
Vanliga frågor
Är det bättre med längre trallbrädor?
Längre brädor ger färre skarvar, vilket oftast ser bättre ut och sparar stomme. De är dock bara vettiga om de passar längden utan mycket kapspill. En bräda på 5,4 m på en altan som är 4,0 m lång ger 1,4 m spill per rad. Matcha först längden mot altanen och minimera sedan skarvarna.
Måste stötskarvar i trallen hamna på en regel?
Ja. TräGuiden anger att skarvar ska utföras stumt över stöd, och komposittillverkare kräver dubbla reglar eller ett extra regelstycke så att varje ände får eget upplag och egen infästning. En brädände som hänger fritt mellan reglarna sviktar och kan spricka.
Hur mycket ska skarvarna förskjutas?
För trätrall anger TräGuiden minst 1 200 mm mellan skarvar i intilliggande brädor, och skarvbrädorna ska vara minst 2,0 m. Undvik dessutom ett tydligt upprepande mönster. Om skarvar inte går att undvika över en stor yta ser en tvärbräda ofta bättre ut.
Kan jag använda kapbitar från trallbrädorna?
Ja. Korta kapbitar fungerar ofta till plansteg, ett trappsteg vid en dörr, kortlingar eller korta rader i hörn. Att göra kapplistan innan du köper är det enklaste sättet att se till att kapbitarna kommer till användning.