En altan som är fäst i huset vilar längs ena sidan på en regel eller bärlina som skruvas i husets grund eller bärande stomme. Det sparar en rad stolpar och plintar, men kräver ett fast underlag och ett noggrant fuktskydd mot fasaden. En fristående altan står på egna stolpar och bärlinor på alla sidor. Den kräver fler plintar, men ingenting går igenom husets vägg, och altanen kan röra sig fritt om tjälen lyfter plintarna. Båda lösningarna är vanliga i Sverige, och för djupa altaner rekommenderar TräGuiden bärlina på plintar även mot huset.
Den här guiden förklarar vad de båda lösningarna innebär, vad svenska referenser säger om infästningen och hur antalet stomdelar och plintar ändras för samma altan. Det finns inga färdiga svenska tabeller för infästning av altaner i husväggen, så detaljerna bör bestämmas av en konstruktör eller enligt beslagstillverkarens anvisning.
Så bär de två lösningarna lasten
På en altan fäst i huset går reglarna från en bärlina på stolpar ute på tomten tillbaka till en regel längs huset, ofta kallad väggregel eller stödregel. Huset bär ungefär halva altanens vikt. Infästningen måste hindra altanen från att glida ner längs väggen och från att dras ut från den.
På en fristående altan ersätts väggregeln av en andra bärlina på egna stolpar, oftast placerad en bit från husväggen. Varenda kilo går ner i marken via altanens plintar. Altanen kan ligga tätt intill huset, men är inte fäst i det.
Vad svenska referenser säger om infästningen i huset
Svenskt Träs byggbeskrivning för altan visar en stödregel som skruvas fast med sexkantig träskruv eller fasadplugg mot husgrunden, med golvreglar i 45 × 145 mm, hållfasthetsklass C24, på 600 mm c/c fästa med vinkelbeslag mellan stödreglarna (Svenskt Trä, Byggbeskrivningar: Altan). TräGuidens konstruktionsexempel för altanbjälklag visar reglar upphängda i balkskor av förzinkad stålplåt, en stänkplåt vid fasaden och virke i träskyddsklass NTR A eller NTR AB (TräGuiden, altanbjälklag).
Några principer följer av det:
- Fäst i något som bär. Grunden, en betongsockel eller husets bärande stomme, aldrig bara i ytterpanelen eller i en fasadputs utan bärande underlag.
- Rostfritt eller varmförzinkat. Svenskt Trä och Svenska Träskyddsföreningen anger att alla fästdon och beslag utomhus och i kontakt med impregnerat trä ska vara rostfria eller varmförzinkade.
- Skydda fasaden mot vatten. Vatten som rinner in bakom regeln och blir stående mot fasaden eller syllen ger röta där ingen ser det. Stänkplåt eller plåtavtäckning ska leda vattnet ut, bort från väggen, och det behövs luft mellan regel och fasad så att det kan torka.
- Rätt dimension på skruv och avstånd. Hur många skruvar eller plugg som behövs, och med vilket c/c-avstånd, beror på lasten, regelns spännvidd och vad du fäster i. Det finns ingen svensk standardtabell för detta. Följ beslags- eller plugtillverkarens anvisning, eller låt en konstruktör räkna.
Tjälen och huset rör sig olika
I Sverige finns en faktor som amerikanska guider sällan tar upp: tjälen. Husets grund är byggd för att inte röra sig. Plintarna under en altan som inte står på tjälfritt djup kan däremot lyftas när marken fryser. Om altanen är fäst i huset drar den rörelsen i infästningen och kan ge sneda golv och skador i fasaden. Tjäldjupet varierar enligt TräGuiden från cirka 1,1 m i Skåne till 2,5 m i övre Norrland. Många bygger därför altanen fristående, så att hus och altan kan röra sig var för sig. Guiden om plintar och tjäldjup går igenom djup och tjälisolering.
När altanen bör vara fristående
TräGuiden skriver att vid större altaner, med ett djup över 3,6 m, bör upplaget mot byggnaden utföras med bärlina på plintar. I praktiken blir en fristående altan, eller åtminstone en bärlina på plintar längs huset, oftast lösningen när:
- Altanen är djupare än 3,6 m ut från huset.
- Grunden eller stommen bakom fasaden inte går att identifiera eller komma åt, eller är i dåligt skick, vilket kan vara fallet i äldre hus.
- Huset har fasadtegel eller puts där det är svårt att få en infästning i bärande material och ett tätt fuktskydd.
- Plintarna inte kan nå tjälfritt djup eller tjälisoleras, så att altanen riskerar att röra sig.
- Altanen ligger en bit från huset, runt en pool eller ute på tomten.
Fristående är också ett rimligt val när infästningen vore möjlig men besvärlig, till exempel en vägg full av fönster och dörrar, eller när du helt enkelt inte vill ha hål i fasaden.
Räkneexempel: samma altan på 5 × 4 m på båda sätten
Ta en altan på 5 × 4 m med reglar på 600 mm c/c som går 4 m ut från huset, en bärlina 3,7 m ut med 0,3 m utkragning och högst 2,4 m mellan stolparna. Siffrorna är framräknade med regelkalkylatorn. Det blir 10 reglar längs 5 m-sidan i båda fallen. Det som ändras är vad som bär änden mot huset.
Fäst i huset
- Väggregel: en regel på 5 m, som tas ur virke på 5,4 m, fäst i husets grund eller stomme.
- Reglar: 10 stycken, cirka 3,96 m långa, ur virke på 4,2 m, upphängda i 10 balkskor vid väggregeln.
- Yttre bärlina: en bärlina på 4 stolpar, cirka 1,67 m isär.
- Plintar: 4.
- Övrigt: skruv eller fasadplugg för infästningen, stänkplåt eller plåtavtäckning, eventuellt borttagning av fasadbeklädnad vid regeln.
Fristående
- Ingen väggregel. En andra bärlina 0,3 m från huset ersätter den.
- Reglar: 10 stycken, cirka 3,92 m långa mellan de båda kantreglarna, fortfarande ur virke på 4,2 m.
- Bärlinor: två, var och en på 4 stolpar.
- Plintar: 8.
- Övrigt: plintarna nära huset hamnar ofta i återfylld mark intill grunden, så de hålen kan behöva gå djupare. En högre fristående altan kan också behöva snedstag mellan stolpar och bärlinor så att stommen inte vickar.
Avvägningen blir alltså fyra extra plintar, fyra extra stolpar och en extra bärlina, mot en väggregel, beslag för husinfästning, fuktskydd och arbetet med fasaden. Med ett djup på 4 m ligger exemplet dessutom över TräGuidens gräns på 3,6 m, vilket talar för den fristående varianten. Räkna på båda med regelkalkylatorn och plintkalkylatorn. Kalkylatorn för altanens kostnad ger helhetsbilden.
För- och nackdelar sida vid sida
| Fäst i huset | Fristående | |
|---|---|---|
| Plintar | Färre | Fler (en extra bärlinje) |
| Stomme | En bärlina plus väggregel | Två bärlinor |
| Husets fasad | Öppnas eller borras; måste fuktskyddas | Orörd |
| Djup över 3,6 m | TräGuiden rekommenderar bärlina på plintar mot huset | Passar |
| Fuktrisk vid huset | Finns om fuktskyddet brister | I princip ingen |
| Tjälrörelser | Kan dra i husinfästningen | Altanen rör sig för sig själv |
| Stabilitet i sidled | Huset hjälper till | Kommer från stolpar, bärlinor och eventuella stag |
Detaljer vid husinfästning som ställer till problem
De flesta brister i en altan som är fäst i huset beror på några förutsägbara misstag.
- Saknat eller felvänt fuktskydd. Vatten som rinner in bakom väggregeln får syll och fasad att ruttna utifrån. Plåten måste leda vattnet ut och bort från väggen.
- Infästning bara i panelen. Ytterpanel och läkt är inte byggda för att bära en altan. Skruven måste nå grunden eller den bärande stommen.
- Fel skruv eller beslag. Impregnerat virke angriper vanligt stål. Använd rostfritt eller varmförzinkat.
- För lite luft. En regel som ligger tätt mot fasaden utan luftspalt torkar dåligt.
- Plintar ovanför tjäldjupet. En altan som är fäst i huset tål tjälrörelser sämre än en fristående.
Detaljer kring fristående altaner som ställer till problem
- Plintar i återfyllnad nära grunden, som kan sätta sig.
- För lite stagning på en högre altan, som känns vinglig även när den vertikala lastvägen är i ordning. Låt en konstruktör bedöma höga altaner.
- Ingen spalt vid huset. En fristående altan som byggs tätt mot fasaden samlar skräp och fukt. Lämna en liten spalt.
- Att anta att bygglovsreglerna är andra. Lovfrågan hänger på höjd, avstånd till fasad och tomtgräns och eventuellt räcke, inte på om altanen är fäst i huset. Fråga kommunen.
Så väljer du
Om huset har en åtkomlig, stabil grund eller stomme att fästa i, altanen är högst 3,6 m djup och plintarna står på tjälfritt djup är en altan fäst i huset ofta det enklare och billigare bygget, förutsatt att du gör fuktskyddet ordentligt. Om altanen är djup, huset har en fasad du inte vill eller kan öppna eller marken är tjälfarlig, är fristående det säkrare valet. Regellayouten är densamma i båda fallen. Regelavstånd för trall handlar om dimensionering, och planera en altan går igenom bygglov och ritningar.
Vanliga frågor
Är en fristående altan säkrare än en altan fäst i huset?
Ingen av dem är i sig säkrare när den byggs rätt. En korrekt fäst och fuktskyddad väggregel är en beprövad lösning. En fristående altan tar bort risken med en dålig husinfästning och fukt mot fasaden, men förlitar sig på fler plintar och tillräcklig stagning. De flesta problem beror på dåligt utförande, inte på valet av lösning.
Kan man fästa altanen i en tegel- eller putsfasad?
Svenskt Träs byggbeskrivning visar infästning med sexkantig träskruv eller fasadplugg mot husgrunden. Fasadtegel och puts är i sig inte bärande på samma sätt, så infästningen måste nå ett material som bär, och plugg och avstånd ska följa tillverkarens anvisning. Många altaner mot tegel- eller putsfasader byggs fristående.
Behöver en fristående altan plintar på tjälfritt djup?
Det är det säkra valet, och TräGuiden anger att plintar ska stå på tjälfritt djup, på berg eller på tjälisolerad mark. En fristående altan tål små tjälrörelser bättre än en som är fäst i huset, så ett lågt trädäck byggs ibland grundare, men då får du räkna med att det kan röra sig en aning.
Hur långt från huset ska en fristående altan stå?
Det finns inget bestämt avstånd i reglerna. Lämna en liten spalt så att altanen kan röra sig fritt och vatten och skräp kan rinna undan, men se till att spalten inte blir en snubbelrisk vid altandörren. Håll också plintarna vid huset borta från lös återfyllnad.